För att kunna arbeta som miljövetare behöver man ha genomgått en tvärvetenskaplig utbildning. Förutom naturvetenskapliga ämnen innehåller utbildningarna ofta samhällsvetenskap, teknik, juridik, beteende, miljöpolitik, kommunikationsvetenskap, ekonomi, pedagogik och entreprenörskap.
Utbudet av miljöutbildningar är väldigt stort och olika utbildningar har ofta olika inriktning. Många av de naturvetenskapliga utbildningarna ger dessutom möjligheten att inrikta studierna mot miljövetenskap. Även agronom-, skogsvetare-, landskapsarkitekt- eller civilingenjörsutbildningar kan leda till arbete på miljöområdet.
Utbildningens längd
Miljövetarutbildningen omfattar 180 poäng som är det samma som tre års studier. Efter tre år får man en kandidatexamen. Väljer man att studera 60 poäng till (=sammanlagt fyra år) så får man en magisterexamen och 120 poäng till (=sammanlagt fem år) ger dig en masterexamen.
Inriktningar & vidareutbildning
Bland inriktningarna märks bland andra biologi, kemi, datavetenskap, fysik, medicin, geovetenskap, matematik, skogsvetenskap och miljövetenskap. Många gånger är utbildningarna tvärvetenskapliga med en kombination av något eller några av dessa ämnen. En av fyra naturvetare fortsätter efter masterexamen på en forskarutbildning och tar ut en licentiat- eller doktorsexamen.
Miljövetare kan jobba som miljöchefer, miljöstrateger, miljö- och hälsoskyddsinspektörer osv. Med hjälp av olika styrmedel så som miljörevision eller miljöcertifiering försöker miljövetaren lösa miljöproblem. En stor del av arbetet går ut på att informera, utbilda och bistå med rådgivning.
