Som student ansvarar du själv för att hålla kontakten med din uppdragsgivare, som kan vara en institution, ett företag, en myndighet eller en organisation. Tillsammans med uppdragsgivaren formulerar du ett passande ämne för examensarbetet och diskuterar därefter inriktningen och omfattningen med din examinator eller annan lämplig lärare. Innan arbetet påbörjas behöver du dessutom anmäla ditt examensarbete enligt utbildningens anvisningar, och både examinator och handledare ska godkänna planen. Examinatorn bedömer samtidigt om du har tillräckliga förkunskaper för att självständigt kunna genomföra arbetet på ett vetenskapligt sätt.
Vanligtvis ingår ingen ekonomisk ersättning för examensarbete. Eventuell ersättning är i så fall en överenskommelse mellan dig och uppdragsgivaren. I vissa fall kan du välja att genomföra examensarbetet tillsammans med en annan student, vilket ofta bidrar till fler perspektiv och ett mer effektivt arbetssätt. Handledaren utses med hänsyn till examensarbetets ämnesområde och fungerar som din akademiska vägledare genom hela processen. Hen hjälper dig att tolka instruktioner, formulera forskningsfrågor och utveckla din rapportskrivning på ett tydligt och strukturerat sätt.
Om examensarbetet sker hos en extern uppdragsgivare utses vanligtvis en kontaktperson som fungerar som handledare i frågor som rör uppdragsgivarens verksamhet. Därefter är det examinatorn som bedömer arbetets kvalitet och slutligen avgör om examensarbetet blir godkänt.
Med en genomtänkt planering kan du undvika många problem. Först och främst bör du hitta en forskningsuppgift som ligger inom utbildningens ämnesområden. Därefter behöver du skapa en tydlig plan för hur du ska utföra ditt forskningsarbete, och dessutom planera praktiska moment som tid för tryckning av rapporten, förberedelser inför presentationen samt andra viktiga delar. Genom att arbeta metodiskt och följa din plan minskar du risken för förseningar och missförstånd.
Samtidigt bör du behålla viss flexibilitet i din planering, eftersom forskning och utveckling ofta innebär oväntade hinder. Därför är det klokt att regelbundet utvärdera dina framsteg, revidera tidsplanen vid behov och anpassa rapportskrivningen efter arbetets utveckling. På så sätt skapar du bättre förutsättningar för att lyckas med både genomförandet och slutresultatet.
En välorganiserad rapportskrivning hjälper dig dessutom att hålla ordning på data, analysera resultat och presentera dina slutsatser på ett professionellt sätt. Genom att dokumentera löpande, reflektera över dina framsteg och kontinuerligt förbättra texten blir den slutliga rapporten tydlig, sammanhängande och övertygande. Slutligen leder ett strukturerat arbetssätt inte bara till ett godkänt examensarbete, utan också till värdefulla erfarenheter som stärker din framtida yrkesmässiga och akademiska utveckling.
Beskriv examensarbetets syfte i en eller två meningar. Det är viktigt att du klart och distinkt formulerar syftet då den ger riktningen för hela ditt arbete. Utifrån syftet kan man formulera ytterligare frågeställningar för att underlätta det fortsätta arbetet. Med en klar bild av ditt mål så blir det lättare att förstå hur varje enskild del av texten skall bistå helheten. För att skriva en sammanhållen text med logisk struktur och utan överflödig information, så hjälper det att ha en klar bild av vad du vill framhäva.
Titta gärna uppsatser gjorda av tidigare studenter på din utbildning för att få idéer. Det kan hjälpa dig med att välja en egen forskningsfråga, för att planera arbetsstrategier eller att hitta ett bra upplägg eller stil för din rapport.
I Libris söktjänst Uppsök så kan du hitta en en mängd uppsatser. Uppsök
Det är viktigt att rapporten ser professionell ut och att all text följer samma mall. Med form eller mall för texten så menar vi teckensnitt för rubriker och brödtext, marginaler, radavstånd etc. Titta på tidigare rapporter för att hitta förslag till upplägg och stil. Du skall naturligtvis utgå från de regler och riktlinjer som gäller för din institution och din utbildning. Uppsatsen måste följa utbildningen uppsatsmall eller riktlinjer för typografi i första hand. Titel-sidan brukar vara den del som är mest strikt reglerad.
Med upplägg eller disposition för uppsatsen så menar vi hur vi delar upp och ordnar uppsatsen i olika avsnitt. Det är bra att ha en idé från start hur du vill strukturera din rapport även om strukturen sannolikt kommer behöva ändras under arbetets gång. Vi kommer använda detta exempel av upplägg när vi går in vilka olika delar en uppsats kan ha.
Titelsida
Sammanfattning
Innehållsförteckning
Figurförteckning
Tabellförteckning
Bilageförteckning
Förord
1. Introduktion
1.1 Syfte & Frågeställningar
1.2 Avgränsningar
1.3 Rapportöversikt
2. Bakgrund
3. Teori
4. Metod
5. Resultat
6. Metoddiskussion
7. Diskussion
8. Slutsatser
9. Referenser
Bilagor
Examensarbetet inleds med en planeringsfas där syftet och ramarna för arbetet planeras i samråd med uppdragsgivare och handledare. Den fastställda planeringen redovisas i en planeringsrapport som ska omfatta:
Målet/syftet med arbetet. Arbetsuppgiften skall vara väl definerad och avgränsad.
Du behöver planera hur och var det faktiska arbetet skall ske. Vilka teorier man utgår ifrån, hur man samlar in information, metoder för arbete och undersökningar samt hur man avser att behandla resultaten.
Klargör tidigt respektive parters förväntningar av varandra och kom överens om formen för handledningen. Kanske fungerar det bra att träffas vid behov eller så kanske man föredrar regelbundna möten.
Om man är oförsiktig kan man lätt hamna i tidsnöd. Skaffa dig på ett tidigt stadium en uppfattning om hur lång tid som finns tillgängligt för varje delmål. Ett Gantt-schema är en praktisk form att skriva en tidsplan.
