Flera universitet och högskolor erbjuder journalistutbildning på akademisk nivå. Praktik ingår i utbildningen och då sker denna på radio, TV, någon dagstidning eller annan tidskrift. Många journalister kommer ifrån en annan bakgrund – har haft andra yrken eller andra utbildningar inom högskolan eller journalistutbildning på folkhögskola.Journalistutbildning oftast en förutsättning för att få arbete inom branschen. Högskoleutbildning inom journalistisk är på tre år och kan byggas på till en masterexamen. Det finns även kortare påbyggnadsutbildningar inom högskolan för den som redan har en akademisk examen i ett annat ämne.
Utbildningen lär dig om informationsinhämtning, kritisk granskning av källor, metoder för granskande journalistik och dokumentärt berättande samt att producera innehåll för olika plattformar såsom TV, radio, press och webb.
Utbildningen bedrivs nära både branschen och forskningen. Du får lära dig journalistikens grunder, journalistiska arbetsmetoder och du får reflektera över journalistens roll i samhället. Utbildningen ger dig grunderna i svensk offentlig förvaltning och rättsväsende, samt i de lagar och regler som är grunden för den journalistiska verksamheten. Under utbildningen får du även lärdom om att granska makten, förklara samhällsfenomen och att uttrycka dig i tal, skrift och bild.
Det finns idag cirka 10600 yrkesverksamma journalister i Sverige
Arbeta som journalist
De flesta journalister återfinns som reportrar och redigerare på tidningar, radio och TV. Många arbetar också med information. De flesta journalister är specialiserade. Att vara journalist innebär att man nästan alltid arbetar under tidspress. Jobbet måste vara klart vid en bestämd tidpunkt, en så kallad deadline. En tidning som går till tryck eller ett tv-program som ska sändas.. Journalister måste kunna uttrycka sig väl i både tal och skrift, det ska vara lätt att sätta sig in i det som rapporteras, oavsett om det är i en tidning eller på radio. Goda kunskaper i engelska räknas numera mer eller mindre som ett krav för anställning.
Har man som journalist hamnat på någon av landets större tidningar, på TV eller i radio är man oftast specialiserad. Man kan t ex vara politisk journalist, sportjournalist, ekonomijournalist eller kulturjournalist. På mindre tidningar och lokalt/radio är man vanligtvis mer bred i sina arbetsuppgifter. Ofta är man som journalist egen företagare och arbetar då istället som så kallad frilansjournalist, det innebär att man säljer sina artiklar eller andra uppdrag till mediekanalerna. Det kan vara beställningsarbeten lika väl som egna idéer och uppslag. Arbetar man som journalist på internet, exempelvis en webbtidning, så kallas man generellt för webbredaktör. En journalists “kontor” kallas redaktion vilket gör att den journalist som har en ledande befattning då får titeln redaktionschef. Som journalist kan man också arbeta med andra slags texter till exempel böcker eller reklammaterial. Informationspersonal inom både den offentliga och den enskilda sektorn rekryteras bland annat från journalistkåren.
Behörighet: Grundläggande behörighet + Historia 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2 Studielängd/Omfattning: 3 år, 180 HP. Studiefart: 100%
Pris: Eget köp av läroböcker & CSN-berättigad Studieform: På plats Lön: En Journalist i Sverige tjänar i snitt 42 500 kr i månadslön. Månadslönen kan dock skilja sig åt beroende var en Journalist arbetar.
Verifierad lista
Lägg till en recension