Journalistutbildning

Flera universitet och högskolor erbjuder journalistutbildning på akademisk nivå. Praktik ingår i utbildningen och då sker denna på radio, TV, någon dagstidning eller annan tidskrift. Många journalister kommer ifrån en annan bakgrund – har haft andra yrken eller andra utbildningar inom högskolan eller journalistutbildning på folkhögskola.

För att lättare få en bra väg ut i arbetslivet är det viktigt att det finns minst en längre praktikperiod i utbildningen då det visat sig att drygt 7 av 10 fått sitt första journalistjobb just via kontakter.

Utbildningens längd
Journalistutbildningens längd varierar från ett till tre år beroende på var man tar sin utbildning. Den finns både som yrkesutbildning på folkhögskola eller yrkeshögskola och som universitetsutbildning. Den senare är på 180 poäng vilket är det samma som tre år.

Arbeta som journalist
De flesta journalister återfinns som reportrar och redigerare på tidningar, radio och TV. Många arbetar också med information. De flesta journalister är specialiserade. Att vara journalist innebär att man nästan alltid arbetar under tidspress. Jobbet måste vara klart vid en bestämd tidpunkt, en så kallad deadline. En tidning som går till tryck eller ett tv-program som ska sändas.. Journalister måste kunna uttrycka sig väl i både tal och skrift, det ska vara lätt att sätta sig in i det som rapporteras, oavsett om det är i en tidning eller på radio. Goda kunskaper i engelska räknas numera mer eller mindre som ett krav för anställning.

Har man som journalist hamnat på någon av landets större tidningar, på TV eller i radio är man oftast specialiserad. Man kan t ex vara politisk journalist, sportjournalist, ekonomijournalist eller kulturjournalist. På mindre tidningar och lokalt/radio är man vanligtvis mer bred i sina arbetsuppgifter. Ofta är man som journalist egen företagare och arbetar då istället som så kallad frilansjournalist, det innebär att man säljer sina artiklar eller andra uppdrag till mediekanalerna. Det kan vara beställningsarbeten lika väl som egna idéer och uppslag. Arbetar man som journalist på internet, exempelvis en webbtidning, så kallas man generellt för webbredaktör. En journalists “kontor” kallas redaktion vilket gör att den journalist som har en ledande befattning då får titeln redaktionschef. Som journalist kan man också arbeta med andra slags texter till exempel böcker eller reklammaterial. Informationspersonal inom både den offentliga och den enskilda sektorn rekryteras bland annat från journalistkåren.

Löner för journalister
Ingångslön: ca 22 000kr
Medianlön, 10års erfarenhet: ca 29 000kr

Arbetsmarknad för journalister
För nyutexaminerade: Låg efterfrågan
För erfarna: Låg efterfrågan