Veterinärutbildning

Under de första åren lär man sig att uppvisa och tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt. Man studerar det friska djurets uppbyggnad och funktioner från molekylär till organnivå. Vidare lär man sig om orsaker till sjukdom och ohälsa och hur läkemedel och andra främmande ämnen inverkar på djuret. Man skaffar sig även kunskaper om hälsorisker med infektionsämnen och främmande ämnen i livsmedel samt olika sätt att förebygga att sådana ämnen förorenar våra livsmedel. Man lär sig också grunderna för hur man undersöker de olika djurslagen samt att kommunicera med djurägarna. Under det tredje året gör man ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng som ger möjlighet att ta ut en kandidatexamen i veterinärmedicin.

Kliniktiden (undervisning om det sjuka djuret), består av en klinikförberedande termin och ett klinikår, som är gemensamt för hela utbildningen. Klinikåret följs av en termin, där du bland annat läser ett av tre kursblock: Produktionsdjur, Häst eller Smådjur. I den kliniska undervisningen ingår också jourtjänstgöring, vilket innebär att man kommer att delta i klinikarbete under kvällar och helger vid några tillfällen. Kontakt med levande djur kommer man att få redan tidigt i utbildningen i olika undervisningsmoment och senare i samband med att man behandlar patienter vid universitetsdjursjukhusets olika kliniker och ute i olika besättningar. Dessutom ingår arbete med friska djur och djurbesättningar samt organ/vävnadsmaterial. Den sista terminen gör man ett självständigt arbete om 30 högskolepoäng.
Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet

Utbildningens längd
Veterinärutbildningen omfattar 330 poäng vilket är det samma som fem och ett halvt år. Det sista halvåret läggs åt examensarbete och fördjupning.

Inriktningar & vidareutbildning
Sveriges Veterinärförbund och Sveriges Lantbruksuniversitet arrangerar kurser och specialistutbildningar. Utöver dessa finns ett stort antal olika kursgivare.

Veterinärer utbildas i Sverige vid veterinärprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala, på vad som är känt som Ultuna. Efter avslutad utbildning ansöker man om yrkes legitimation, som utfärdas av Jordbruksverket. Veterinärer organiseras fackligt i Sveriges Veterinärförbund.

Arbeta som veterinär
Veterinär, djurläkare, ger medicinsk behandling av djur. Kliniskt verksamma veterinärer arbetar med djursjukvård, med inriktning på ett eller flera djurslag, som smådjur, hästar eller lantbrukets djur. Det finns både statligt och privat anställda veterinärer med klinisk inriktning. Veterinärer arbetar också inom livsmedelsområdet, med livsmedelskontroll på till exempel slakterier. Ett annat veterinärt arbetsområde är administration och förvaltning.

Ungefär en tredjedel av jordbruksdjursjukvården sköts idag av egenpraktiserande veterinärer, resten, ca två tredjedelar sköts av statligt anställda distriktsveterinärer.

När det kommer till vård av sällskapsdjur och sporthästar bedrivs detta av veterinärer anställda vid djursjukhus i statlig och privat regi eller i egen praktik.

Veterinärer anställda vid husdjurs- och slakteriföreningar arbetar bland annat med förebyggande djurhälsovård. En del veterinärer arbetar med livsmedelskontroll och dessa finns främst på slakterier som statligt anställda besiktningsveterinärer och de har där ansvaret för bland annat köttkontroll och hygien.

Ett fåtal veterinärer arbetar som stadsveterinärer. De är kommunalt anställda experter som arbetar tillsammans med kommunernas hälsovårdsmyndigheter i livsmedelshygieniska frågor och i frågor gällande djurskydd. De är i regel sysselsatta med forskning och utvecklingsarbete.

Administrativt verksamma veterinärer finns inom flera statliga myndigheter. Varje län har minst en länsveterinär som ansvarar för bland annat livsmedelskontroll och djurskydd och har tillsyn över veterinärverksamheten i länet.

Det finns ca 2100 yrkesverksamma veterinärer i Sverige idag.

Löner för veterinärer
Ingångslön: ca 27 000kr – 31 000kr

Arbetsmarknad
För nyutexaminerade: Hög efterfrågan
För erfarna: Hög efterfrågan