Juristutbildning

Sex universitet i Sverige erbjuder juristutbildning som leder fram till en juristexamen, det man tidigare kallade jur.kand. Bland kurserna som läses kan nämnas civilrätt, internationell rätt, finansrätt och straff- och processrätt.

Affärsjuridikutbildning kan man läsa vid två lärosäten. Rättsvetenskaplig utbildning finns vid tre lärosäten. Dessa utbildningar ges på grundnivå och tar normalt tre år (180 poäng). Båda går att bygga på med en masterutbildning på avancerad nivå på 120hp (ytterligare två år).
Vad är då skillnaden mellan en juristexamen och de övriga utbildningarna inom det juridiska området? Jo, det är att en juristexamen täcker fler rättsområden medan de andra dels plockar in fler ämnen utanför det juridiska och dels fokuserar extra mycket på valda delar av juridiken. En annan stor skillnad är att det bara är juristexamen som ger behörighet till notarietjänstgöring samt att det för att bli advokat krävs att man har en juristexamen.

Affärsjuridikutbildningen fokuserar på civilrätt, finans- och affärsrätt. Uppe på detta tillkommer företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen.
I de rättsvetenskapliga utbildningarna är ligger fokus på rättsvetenskap och så läser man rättshistoria, rättsteori etc. men också affärsrätt och europarätt.

Utbildningens längd
Juristutbildningen omfattar 270 poäng vilket är det samma som fyra och ett halvt år. Efter dessa år får man en juristexamen. Affärsjuridikutbildningen är på 180 poäng vilket är det samma som tre år.
Rättsvetenskapliga utbildningen är på 180 poäng vilket är det samma som tre år.

Inriktningar & vidareutbildning
Utbildningsprogram som leder till en juristexamen innehåller bland annat konstitutionell rätt, civilrätt, straffrätt, processrätt, förvaltningsrätt, skatterätt, internationell rätt, ekonomi, rättsfilosofi och rättshistoria. Utöver dessa tillkommer valbara fördjupningskurser, bland andra EG-rätt och kommersiell avtalsrätt. Man avslutar utbildningen med ett examensarbete om minst 30 högskolepoäng. Efter avlagd juristexamen har du behörighet till samtliga juristyrken i Sverige. För notarietjänstgöring, anställning inom rättsväsendet och för att bli advokat krävs avlagd juristexamen.

Arbeta som jurist
För jurister är arbetsmarknaden bred och det ges möjlighet att arbeta inom alla sektorer: statlig förvaltning, privata företag, kommuner, landsting och intresseorganisationer. Idag finns ca 35 000 yrkesverksamma jurister i Sverige och ca 60 % av juristerna återfinns i privata sektorn och ca 35 % är verksamma i den statliga, endast 5 % arbetar kommunalt. Juristutbildningen är en bred akademisk utbildning som väldigt mycket går ut på problemlösning och praktiska övningar. Detta ger de blivande juristerna en god förmåga att strukturera och lösa problem, något som också kännetecknar juristen i yrkeslivet. Under utbildningen lägger man stor vikt vid att utveckla allmänna färdigheter som att hantera stora mängder information, samt att analysera och lösa problem. Då dessa egenskaper ofta värdesätts hos både myndigheter, organisationer och företag, delar juristerna delvis arbetsmarknad med bland andra samhällsvetare och ekonomer som många gånger arbetar på liknande sätt. Juristens arbetsuppgifter är således inte alltid renodlat juridiska.

Några vanliga arbetsplatser för jurister:
Byråer: Jurister som arbetar på byråer arbetar oftast som advokater eller juristbiträden och hjälper privatpersoner, företag och organisationer med olika typer av juridiska frågor.

Försäkringsbolag och banker: På försäkringsbolag och/eller bank arbetar man många gånger med att hjälpa till att upprätta och granska kontrakt och andra rättshandlingar.

Inom rättsväsendet: Inom rättsväsendet kan du arbeta med mer klassiska juristyrken så som domare, åklagare eller hos kronofogdemyndigheten. Dock gäller att man gjort notarietjänstgöring och har svenskt medborgarskap för att få jobba med detta.

På högskolor och universitet: Jurister med doktorsexamen arbetar ofta på högskolor och universitet med undervisning och forskning. Forskare inom juridik analyserar
hur rättsregler tillämpas och hur de kan ändras med tiden. Samhällets snabba förändringar har ökat behovet kraftigt av juridisk forskning.

Notarietjänstgöring är en domstolspraktik på två år. Syftet med notarietjänstgöringen är att ge nyutexaminerade jurister erfarenhet och utbildning utöver de akademiska studierna. Arbetsuppgifterna vid en sådan tjänst kan bl. a bestå av att föra protokoll vid förhandlingar, upprätta förslag till domar och uträtta rättsutredningar. För att få ”sitta ting” som det kallas krävs att man har en juristexamen. Större delen (om inte hela) av tjänstgöringen görs vid en tingsrätt eller länsrätt. Ett halvår kan göras vid Allmänna Reklamationsnämnden, Justitiedepartementet, Justitiekanslern, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket eller Skatteverket. Möjligheten att räkna in annat juridiskt arbete finns också. Notariemeritering, att ha gjort notarietjänstgöring, är som sagt ett formellt krav för de flesta tjänster inom rättsväsendet och kan också vara en merit av rang på andra områden. Ca 30% av varje årskull som tar en juristexamen antas till notarietjänstgöring.

Vem får kalla sig advokat?
För att få kalla sig advokat krävs att man är medlem i Sveriges Advokatsamfund, att man gjort fem års praktik som jurist, har svensk juristexamen och att man är bosatt i ett ESS-land.

Löner för jurister
Ingångslön:
24 000–31 000 kr

Medianlön vid 35 års ålder (eller c:a 10 år efter examen):
41 600 kr (privat)
35 400 kr (statlig)
39 500 kr (kommunal)

Arbetsmarknad
För nyutexaminerade: Balanserad efterfrågan
För erfarna: Hög efterfrågan