Svarar på i vilken utsträckning undersökningen kan upprepas.
Extern validitet
Extern validitet, även kallad yttre validitet eller generaliserbarhet, beskriver i vilken grad resultaten kan tillämpas på andra situationer, personer, platser och sammanhang.
Vidare påverkas resultat av de specifika försökspersonerna, och kan således bli annorlunda i en annan studie.
Du kan, när du skriver ditt arbete, öka den externa validiteten genom att använda ett representativt urval.
Falsifiera
Vi kan aldrig vara säkra på att hypoteser är 100 % sanna. Däremot visar vi om hypoteser är falska, det vill säga vi falsifierar dem. Eftersom människor ofta omedvetet uppmärksammar information som bekräftar deras egna uppfattningar, menar många att det är viktigt att aktivt söka fel i sina teorier. Forskare försöker falsifiera sina hypoteser för att närma sig sanningen så mycket som möjligt. Om en hypotes inte går att falsifiera betraktar vi den som en provisorisk sanning, eftersom ingen kan garantera att framtida forskning inte kommer att motbevisa den.
Figurförteckning
Utformar en lista med beskrivning på alla figurer som finns med i uppsatsen och bifogas i slutet.
Forskningsarbetets olika typer och former
Vilken form ditt forskningsarbete får beror i hög grad på vilket ämne du studerar och vilken uppgift du har valt. Därav bör du redan från början fundera över vilken typ av forskning som passar bäst för ditt projekt.
När du forskar samlar du ofta in information från både primära och sekundära källor.
Du kan till exempel genomföra en litteraturstudie, där du analyserar vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter. Ett annat vanligt arbetssätt är att göra empiriska studier, där du undersöker data från experiment, mätningar eller intervjuer. I vissa fall handlar forskningen istället om utveckling, till exempel av nya metoder, system, tekniker eller konstnärliga projekt.
Eftersom varje forskningsform har sina egna mål och arbetssätt påverkar de också hur du strukturerar ditt examensarbete. Dessutom varierar traditionerna mellan olika vetenskapsområden. Inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, medicin, vård, konst och yrkesutbildningar används olika stilar för att organisera och presentera resultat. Därav behöver du anpassa din metod och rapportstruktur till ditt ämnesområde.
Forskningsbidrag
Forskningsfrågan/frågeställningen eller forskningsfrågorna utgör stommen i en uppsats.
Det problem du vill hitta en lösning på i ditt arbete, är själva frågan du formulerar som din forskningsfråga.
Vidare är det även så att en vass forskningsfråga gör det lättare att välja rätt metodik samt att sålla bland all teori och empiri. Utformningen bör även vara koncis likaväl som infångande till det du vill undersöka.
Fotnoter
Fotnot, not eller slutnot kallas den tilläggsinformation till en text som placeras efter brödtexten längst ner på sidan eller i slutet av kapitlet eller skriften. Det finns fler olika system. Som följer:
Harvardsystemet är rätt vanligt bland naturvetare, Oxfordsystemet är vanligare bland humanister, Vancouversystemet används ofta inom medicin och biomedicin medan tekniker och ingenjörer ofta använder IEEE.
Förberedelser och planering
Planera ditt examensarbete i god tid.
Som student förväntas du föra kontakten med din uppdragsgivare (institutionen, företag, myndighet eller organisation) och tillsammans med denna hitta ett lämpligt ämne för examensarbetet. Det kan även vara en god idé att diskutera inriktningen och omfattningen med en examinator eller annan lämplig lärare. Tänk på att innan examensarbetet påbörjas, anmäl ditt examensarbete enligt utbildningens anvisning. Dessutom kan det vara bra att ha i åtanke att idén ska godkännas av examinator och handledare. Examinatorn bedömer vad som är tillräckliga förkunskaper för att du skall kunna påbörja examensarbetet.
Vanligtvis ingår ingen ekonomisk ersättning för examensarbete. Eventuell ersättning är en fråga mellan studenten och uppdragsgivaren. I vissa fall kan man göra examensarbete tillsammans med en annan student. Handledaren väljs med hänsyn till ditt examensarbetes ämne. Handledarens uppgift är att bistå och vägleda dig under examensarbetet. Utförs examensarbetet för en extern uppdragsgivare så utses en kontaktperson hos uppdragsgivaren som fungerar som handledare i frågor som rör uppdragsgivaren och dess verksamhet. Det är slutligen examinatorn som bedömer och avgör om examensarbetet blir godkänt. Med en bra planering kan du undvika en mängd problem.
Först och främst så behöver du hitta en forskningsuppgift som ingår i utbildningens ämnesområden. Sen behövs en plan för hur du skall utöva ditt forskningsarbete. Utövar forskningsarbetet så behöver man också planera praktiska saker som tid för tryckning av rapporten, presentationsförberedelser och liknande. Ha i åtanke att planeringen kan behöva revideras under arbetet och skapa utrymme för lite flexibilitet. Forskning och utveckling innebär ofta att man inte riktigt vet vad man har att vänta sig.
Förberedelser inför rapportskrivningen
Beskriv examensarbetets syfte i en eller två meningar. Syftet ger riktingen för hela ditt arbete så ett klart och distinkt syfte är att föredra. Utifrån syftet formulera du sedan frågeställningar för att underlätta det fortsätta arbetet. Med en klar bild av ditt mål så blir det lättare att förstå hur varje enskild del av texten bistår till helheten. För att skriva en sammanhållen text med logisk struktur och utan överflödig information, så hjälper det att ha en klar bild av vad du vill framhäva.
Studera andras uppsatser
Genom andras uppsatser, som är gjorda av tidigare studenter på din utbildning kan du få idéer. Vidare kan det hjälpa dig att välja en egen forskningsfråga, för att planera arbetsstrategier eller att hitta ett bra upplägg samt stil för din rapport.
Uppsatsmall
Låt din rapport se professionell ut genom att den följer en enhetlig mall. Med mall menas hur texten är formgiven – till exempel teckensnitt, rubriknivåer, marginaler och radavstånd. Att använda en tydlig och konsekvent layout hjälper din uppsats till att bli lättare att läsa samt skapar en mer trovärdig text.
Titta gärna på tidigare rapporter för att få inspiration till upplägg och stil. Samtidigt behöver du alltid utgå från de regler och riktlinjer som gäller för just din institution och utbildning. I första hand ska du följa den uppsatsmall eller de typografiska riktlinjer som utbildningen anger. Titelsidan är ofta den del som har mest detaljerade krav, så undersök dess utformning noggrant redan i början.
Upplägg
Med upplägg eller disposition menas hur du delar in och ordnar din uppsats i olika delar. Det är klokt att redan från start ha en tydlig idé om hur du vill strukturera rapporten, även om du senare behöver justera upplägget under arbetets gång.
Nedan ser du ett exempel på hur en uppsats kan disponeras.
Exempel på upplägg
Titelsida
Sammanfattning
Innehållsförteckning
Figurförteckning
Tabellförteckning
Bilageförteckning
Förord
-
Introduktion
1.1 Syfte och frågeställningar
1.2 Avgränsningar
1.3 Rapportöversikt -
Bakgrund
-
Teori
-
Metod
-
Resultat
-
Metoddiskussion
-
Diskussion
-
Slutsatser
-
Referenser
Bilagor
Planeringsrapport
Examensarbetet startar alltid med en planeringsfas där du tillsammans med uppdragsgivare och handledare klargör syfte, avgränsningar och ramar för arbetet. Den färdiga planeringen dokumenteras i en planeringsrapport som bör innehålla följande delar:
Arbetsuppgift
Beskrivning av vilken uppgift du vill genomföra och vilket mål ditt arbete har. Vidare bör arbetsuppgiften vara tydligt definierad och väl avgränsad för att du ska kunna planera arbetet effektivt.
Tillvägagångssätt
Planera hur och var du ska genomföra arbetet. Ange vilka teorier du utgår ifrån, hur du samlar in information, vilka metoder du använder samt hur du tänker bearbeta resultaten. Genom att tydliggöra detta redan i planeringsfasen blir ditt arbete mer strukturerat.
Handledning
Diskutera även tidigt vilka förväntningar du och handledaren har på varandra. Likaså bör ni bestämma hur handledningen ska gå till – kanske fungerar det bäst att träffas vid behov, eller så passar regelbundna möten bättre. Genom tydliga rutiner skapar ni trygghet samt gör samarbetet smidigare.
Tidsplan
För att undvika tidsnöd bör du redan i början skapa en realistisk tidsplan. Alltså, dela upp arbetet i delmål och uppskatta hur lång tid varje del kräver. Vidare kan ett Gantt-schema vara ett praktiskt sätt att visualisera tidsplanen och se hur projektets olika delar hänger ihop.
Handledare
Handledarens uppgift är att guida dig genom uppsatsskrivandet.
Vidare har handledaren uppgifter där den hjälper dig att ringa in och formulera ett lämpligt uppsatsämne, ge litteraturtips, ge råd/vägledning om upplägg, genomförande, teori- och metodfrågor samt ge feedback på inlämnade utkast.
Handledarens ansvar är inte att hjälpa till med själva skrivandet, till exempel språkgranskningen eller själva genomförandet av uppsatsen. Således ligger det på dig som student.
Harvardsystemet
Harvardsystemet är en metod för texthänvisning. Enligt Harvardsystemet (eng. parenthetic referencing) anger man källor direkt i brödtexten inom parentes.
Vanligtvis skriver man parentesen med författarens efternamn, följt av verkets utgivningsår och/eller aktuellt sidnummer.
Metoden pekar till en referens. Forskaren samlar således referenser i en källförteckning sist i texten och ger mer utförliga bibliografiska beskrivningar av materialet som hänvisas till i texten. I källförteckningen följer du modellen:
Författare (utgivningsår). “Artikeltitel”, tidskriftsnamn/boktitel, utgivningsort, förlag, volym/utgåva nummer, sidnummer. ISBN.
Naturvetare använder ofta Harvardsystemet.
Hermeneutik
Hermeneutik, läran om tolkning, fokuserar på forskarens förståelse av ett fenomen. Kontexten (sammanhanget) spelar en avgörande roll för att förstå de enskilda delarna.
Forskaren sätter sig ofta in i författarens situation för att uppnå en djup förståelse av texten.
Inom hermeneutik prioriterar man förståelse framför förklaring. Absolut rätt svar existerar därav inte.
Hermeneutik och positivism
Forskare kan välja mellan två huvudinriktningar för forskning: positivism och hermeneutik.
Positivismen arbetar med säkra fakta och observerbara fenomen, medan hermeneutiken tolkar genom inlevelse och förståelse.
I praktiken blir det nästan omöjligt att strikt följa endast ett av förhållningssätten.
Hypotes
Hypotes betyder antagande. Forskare formulerar hypoteser och prövar dem systematiskt mot fakta tills de hittar den hypotes som bäst överensstämmer med verkligheten.
Alla hypoteser måste vara motsägelsefria, prövbara och rimliga, alltså inte strida mot allmänt vedertagen kunskap eller teori.
När forskaren väljer mellan två rivaliserande hypoteser som uppfyller de grundläggande kraven, föredrar hen den enklaste.
Vetenskapen strävar efter hypoteser som är både enkla och fruktbara.
Hypotetiskt-deduktiv metod
Forskare använder den hypotetiskt-deduktiva metoden för att dra slutsatser.
Metoden består av tre steg: Formulera en eller flera hypoteser. Härleda logiskt konsekvenser som följer av hypotesen eller hypoteserna. Undersöka om dessa konsekvenser stämmer med verkligheten.
Om konsekvenserna inte stämmer med verkligheten förkastar man hypotesen (se falsifiera). Om konsekvenserna överensstämmer med verkligheten stärker de hypotesen, men bevisar däremot inte dess riktighet.
Högskoleuppsats
Ibid står för ibidem (på samma ställe) och används när två eller flera noter i följd refererar till samma källa.
Exempel:
4. R. Millan, Latin for Dummies (Academic, New York, 1997), s. 52.
5. Ibid, s. 105.
IEEE
IEEE tillför omkring 30% av världens litteratur inom de elektriska och elektroniska ingenjörs- och datavetenskapliga områdena.
De har sin standard för textanvisningar med fotnoter. Om du vill lära dig mer kan du titta på deras anvisningar. Se kapitel IV D. References på sidan 4 samt, för förkortningar, Appendix III och IV.
Induktion
Induktion innebär att man härleder slutsatser genom att relatera till tidigare erfarenheter. Man kan också säga att man utifrån ett antal händelser inducerar en sannolik slutsats. Genom att upptäcka mönster i tidigare erfarenheter formar man en föreställning som överensstämmer med de observerade mönstren.
Exempel: “Solen har gått upp varje morgon hittills, alltså kommer den att gå upp nästa morgon också.”
En slutsats baserad på induktion behöver inte vara sann. Du kan inte vara helt säker på induktiva slutledningar av två skäl:
- Induktion bygger på iakttagelser, och våra sinnen samt vårt minne kan lura oss.
- Det empiriska materialet är begränsat och ofta inte representativt (se validitet).
Exempel på felaktig slutsats vid begränsat underlag: “Den här tärningen har hittills endast visat sexor, alltså kommer nästa kast att ge en sexa.” Efter fler kast lär du dig att de första resultaten bara var en tillfällighet. När du observerar fler tärningskast ser du att alla siffror har lika stor sannolikhet att visas.
Skillnaden mellan induktion och deduktion ligger i hur slutsatserna uppstår: induktionen baserar slutsatser på tidigare observationer av verkligheten, medan deduktionen härleder slutsatser från teori.
Inkommensurabel
Inkommensurabel betyder ojämförbar eller ej jämförbar. Inom vetenskapsfilosofi använder man begreppet för att beskriva situationer där två teorier inte går att jämföra.
Många betraktar exempelvis skapelseberättelsen och Darwins utvecklingslära som inkommensurabla.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckningen visar uppsatsens innehåll, uppbyggnad och omfattning samt hjälper läsaren hitta i uppsatsen.
För tydlighetens skull struktureras innehållet oftast med rubriker och underrubriker.
1. KAPITELRUBRIK
1.1 Avsnittsrubrik
1.1.1 Underrubrik
Innehållsförteckningen kan kompletteras med bilageförteckning, figurförteckning och tabellförteckning.
Intern reliabilitet
Intern reliabilitet mäter i vilken utsträckning resultaten påverkas av omständigheter under studien.
Du ökar den interna reliabiliteten genom att noggrant genomföra tolkningar.
Till exempel kan forskare i ett forskarlag enas om hur de ska genomföra tolkningarna.
Intersubjektivitet
Intersubjektivitet innebär att flera personer delar samma uppfattning om något.
Inom vetenskap kräver man ofta intersubjektivitet, vilket innebär att andra forskare ska kunna upprepa undersökningar och experiment, inte bara den som genomförde dem.
Intervjuguide
Intervjuguiden bestå vanligtvis av frågor eller frågeområden som man håller sig till i intervjuer.
Den använda intervjuguiden bifogas ofta som en bilaga till uppsatsen.
Introspektion
Introspektion är en metodik där du iakttar dina egna erfarenheter och därigenom försöker förstå en liknande händelse.
Du kan till exempel studera sina egna godisvanor och dokumentera dem i dagboksanteckningar.
Kandidatuppsats
En kandidatuppsats är ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng, det vill säga 10 veckors heltidsstudier, som du som student måste genomföra för att erhålla kandidatexamen.
Kandidatuppsatsen utmärks av fokus på vetenskapsteori och forskningsmetodik samt på kopplingen mellan teori och empiri. Målet är att du ska bli väl förtrogen med olika vetenskapliga förhållningssätt och kunna genomföra egen vetenskaplig forskning.
Kvalitativ metod
Kvalitativ forskning strävar efter att förstå essensen och uppnå en djupare insikt i det som undersöks. Den utgör den grundläggande forskningsmetoden inom hermeneutik.
Forskare använder exempelvis fallstudier och djupintervjuer i kvalitativ forskning, medan kvantitativ forskning i stället bygger på statistiska och kvantifierbara resultat, såsom enkätundersökningar och randomiserade försök.
Kritiker menar ofta att kvalitativ forskning har lägre replikerbarhet och reliabilitet än kvantitativ forskning.
Kvantitativ metod
Kvantitativ forskning bygger på statistiska och kvantifierbara resultat, enkätundersökningar och randomiserade försök. Forskaren formulerar frågor som kan ge mätbara och bevisbara resultat.
Forskaren utgår från att en objektiv verklighet existerar och försöker mäta den på olika sätt för att få information om den.
Källförteckning
Källförteckning innebär en lista över källor (böcker, muntliga källor, tidskrifter, dokument, filmer, ljudinspelningar eller annan media) som används i uppsatsen.
Källförteckningen kan placeras efter varje avsnitt eller allra sist i dokumentet.
Libris
Libris är de svenska universitets-, högskole- och forskningsbibliotekens söktjänst.
(http://libris.kb.se) I deras tjänst Uppsök kan du finna examensarbeten och uppsatser i fulltext som skrivs på svenska universitet och högskolor. Alla svenska högskolor och universitet deltar dock inte i Uppsök.
Uppsök – examensarbeten och uppsatser i fulltext
Magisteruppsats
Magisteruppsatsen eller D-uppsatsen är det självständiga arbete om minst 15 högskolepoäng, det vill säga 10 veckors heltidsstudier, som studenten behöver utföra för att erhålla magisterexamen.
Magisteruppsatsen har ett mindre fokus på vetenskapsteori än kandidatuppsatsen. Utformningen av magisteruppsatsen är därför mindre strikt.
Författaren har en större frihet. Forskningsresultaten och undersökningen är i fokus.
Läs även: Olika examina i Sverige – från högskoleexamen till masterexamen
Masteruppsats
Masteruppsatsen är det självständiga arbete om minst 30 högskolepoäng, det vill säga 20 veckors heltidsstudier, som studenten behöver utföra för att erhålla masterexamen.
Uppsatsen skall visa på ett större teoretiskt djup, högre metodisk sofistikation, djupare grad av analytisk skärpa, var mer självständighet och vara av större omfattning än en magisteruppsats.
Metod
Metod avsnittet i en uppsats skall ge en bild av hur arbetet har genomförts. Du beskriver vilka teorier och modeller som du stödjer dig på i din text.
Här tar du upp vilka metoder och verktyg som använts samt motiv till varför du har valt att använda just dessa. I metod avsnittet tar du även med budgetar och tidsplaner.
Normativ
Normativ kommer från norm och betyder preskriptiv eller föreskrivande. Dessutom är något som är normativt är av en föreskriven fordrad standard.
Normativ vetenskapsfilosofi beskriver till exempel villkoren som ”bra” vetenskap bör uppfylla.
Noter
Det finns olika system för detta ändamål. Harvardsystemet är rätt vanligt bland naturvetare likaväl är Oxfordsystemet vanligare bland humanister,
Vancouversystemet används ofta inom medicin och biomedicin medan tekniker och ingenjörer ofta använder IEEE.
Opponent
Opponent eller fakultetsopponent är den student eller de studenterna som är utsedda av examinator att kritiskt granska uppsatsen.
Opponenten presenterar sin kritik muntligen, och ibland även skriftligen.
Opponenten sammanfattar respondentens viktigaste bidrag till vetenskapen, beskriver arbetets relation till forskningsfronten, ställer frågor om sådant som behöver förtydligas, och ger ett sammanfattande omdöme.
Opposition
Opposition eller i mer dagligt tal opponeringen inträffar i slutet av uppsatsskrivandet.
Antingen är det bara du som student eller flera studenter som tar rollen som opponent och uppsatsförfattaren tar rollen som respondent.
Syftet med oppositionen är att du kritiskt ska granska uppsatsen och dess vetenskapliga värde i en diskussion mellan opponent och respondent.
Opponenten sammanfattar respondentens viktigaste bidrag till vetenskapen, beskriver arbetets relation till forskningsfronten, ställer frågor om sådant som behöver förtydligas och ger dessutom ett sammanfattande omdöme.
Ämnen som kan komma upp i oppositionen kan tex vara:
Hur tydligt är syftet beskrivet, vad handlar frågeställningen om samt hur är valet av undersökningar?
Är metoderna väl beskrivna? Och hur är lämpligheten av dessa metoder?
Hur väl knyts frågeställningarna i början ihop med slutsatserna och slutdiskussionen?
Är slutsatserna rimliga med tanke på resultaten?
Är källorna trovärdiga eller diversifierade?
Originalkälla
Otryckta källor
Otryckta källor är naturligtvis alla källor som inte är tryckta källor. Ibland används däremot termen otryckta källor som synonym till opublicerade källor.
Oxfordsystemet Enligt Harvardsystemet (eng. parenthetic referencing)
Oxfordsystemet är ett texthänvisnings metod. Enligt Oxfordsystemet så noterar man med ett nummer där man vill ha en källreferens.
Noterna med källreferenserna kan man sen antingen placeras längst ned på sidan, fotnoter, eller i slutet av uppsatsen, så kallade slutnoter.
Typografiskt skrivs notreferensen i upphöjt läge, exempelvis 1 för att hänvisa till den första noten.
Oxfordsystemet är rätt vanligt bland humanister.
Paradigm
Paradigm betecknar en förebild, ett ideal eller mönster inom vetenskapen.
Enligt den smala betydelsen är ett paradigm de gemensamma övningar som studenter måste genomgå i sin utbildning för att till exempel bli doktor i ett ämne. Enligt den breda betydelsen är ett paradigm den kunskap som forskarna i en forskningsdisciplin räknar som fakta.
Bland annat så avgör denna vetenskapliga kultur…
…vilka frågor som skall ställas och inte ställas.
…vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas).
…hur experiment skall utföras.
När ”revolutionär vetenskap” som ifrågasätter gällande sanningar får större trovärdighet i vetenskapsvärlden än den gällande paradigmen så leder det till ett paradigmskifte och en ny paradigm tar vid.
Exempel på ett paradigmskifte var när den geocentriska världsbilden (jorden är universums centrum och allt kretsar kring jorden) ersattes med den heliocentriska
(solen är medelpunkten som jorden kretsar kring).
🔹 Plagiat
Plagiat innebär att du som student använt någon annans verk eller idé utan att tydligt visa att de inte är dina egna. Det kan handla om allt från att kopiera text ordagrant till att inspireras starkt av någon annans arbete utan att bidra med tillräcklig självständighet.
Observera att plagiat inte är ett juridiskt begrepp, utan en fråga om akademisk hederlighet. Det är därför viktigt att du tar reda på hur just din lärare eller institution definierar plagiat.
Så länge du anger källan på ett korrekt sätt enligt vedertagen referensstandard är det inte plagiat att referera till, citera eller sammanfatta någon annans arbete.
”I egen text ansvarar du för att både tankar och formuleringar är dina. Beskriver du annans tankar eller formuleringar som dina egna har du plagierat.”
— Jude Carroll & Carl Mikael Zetterling
För att upptäcka plagiat används ofta digitala verktyg som Urkund och GenuineText.
Urkund har en egen plagiathandbok där deras riktlinjer och definitioner förklaras mer ingående.
🔹 Positivism
Positivismen bygger på idén att kunskap ska grunda sig på observerbara och mätbara fakta. Positivister söker objektiv och verifierbar kunskap genom kvantitativa metoder, där siffror, statistik och mätningar står i fokus. Målet är att skapa förklaringar som kan prövas och upprepas, snarare än att tolka subjektiva upplevelser.
🔹 Problematisera
Att problematisera innebär att lyfta fram komplexiteten i en fråga snarare än att nöja sig med ett enkelt svar. Du ifrågasätter underliggande antaganden och belyser olika perspektiv.
När du problematiserar kan du till exempel fråga dig:
-
Finns det osynliga förutsättningar som kan ifrågasättas?
-
Hur skulle experter med olika synsätt resonera i frågan?
-
Hur tillförlitliga (reliabla) och giltiga (valida) är de data som används?
-
Vilka värderingar, motiv eller intressen påverkar diskussionen?
🔹 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om tillförlitligheten i en mätning. Ett test är reliabelt om det ger samma resultat varje gång, oavsett vem som utför det (intern reliabilitet) eller när det upprepas (extern reliabilitet).
Reliabilitet är inte detsamma som validitet.
Ett test kan vara mycket reliabelt men ändå sakna validitet — det kan alltså ge samma resultat varje gång utan att verkligen mäta det som avses.
Båda begreppen används främst inom kvantitativ forskning.
🔹 Reliabel
Om något är reliabelt betyder det att det är pålitligt och stabilt över tid. Inom forskning handlar det om att mätresultaten är så konsekventa som möjligt.
En undersökning är reliabel när samma mätning skulle ge samma resultat oavsett vem som utför den, var eller när den görs.
Ett sätt att testa reliabilitet är att låta flera personer genomföra samma mätning oberoende av varandra och sedan jämföra resultaten. Ju mer överens de är, desto högre reliabilitet.
🔹 Teori
En teori är ett system av idéer, begrepp och antaganden som används för att förklara ett fenomen.
Teorier bygger på tidigare forskning och fungerar som ett ramverk för hur vi tolkar och förstår verkligheten.
I uppsatser används teorin för att:
-
ge en förklaringsmodell för det du undersöker
-
skapa analysramar som hjälper dig tolka resultaten
-
visa att du känner till tidigare forskning på området
En bra teoriavdelning visar varför du valt just den teorin och hur den ska användas i din analys.
🔹 Validitet
Validitet betyder giltighet – alltså hur väl ett test eller en undersökning faktiskt mäter det den avser att mäta.
Om du till exempel vill mäta stressnivåer men frågorna i din enkät snarare mäter sömnbrist, är validiteten låg.
Det finns olika typer av validitet:
-
Inre validitet: hur väl resultaten förklaras av de faktorer du undersöker (inte av yttre variabler).
-
Yttre validitet: i vilken grad resultaten kan generaliseras till andra grupper eller situationer.
Hög validitet kräver ofta att man även har hög reliabilitet, men det är inte samma sak – ett test kan vara pålitligt (reliabelt) men ändå mäta fel sak.
1️⃣ Uppsatsformer
Inom akademiskt skrivande finns olika typer av uppsatser, beroende på syfte och nivå:
A–D-uppsats (gymnasienivå/grundläggande):
-
A: enklare uppsats, ofta reflekterande.
-
B: mer omfattande med viss analys.
-
C: mer avancerad analys och teorianknytning.
-
D: nästan på universitetsnivå, med tydlig metod, teori och empiriskt material.
Examensarbete (högskola/universitet):
-
Längre och mer omfattande.
-
Bygger på en tydlig frågeställning.
-
Kräver både teori och metod, samt egen insamling eller analys av data.
Specialarbete/PM:
-
Mindre omfattande, ofta fokuserad på en specifik fråga eller problem.
-
Mindre krav på empiri, mer fokus på teoretisk analys.
2️⃣ Struktur i en akademisk uppsats
Vanlig struktur (universitetsnivå) består ofta av:
-
Titel – kort, tydlig och informativ.
-
Sammanfattning/Abstract – kort presentation av syfte, metod, resultat och slutsats.
-
Inledning – introducerar ämnet, syfte och frågeställning.
-
Teori – bakgrund, tidigare forskning och teorier som används.
-
Metod – beskriver hur du samlat in och analyserat data.
-
Empiri/Resultat – presenterar fakta och data.
-
Analys/ Diskussion – tolkar resultaten utifrån teorin.
-
Slutsats – sammanfattar huvudfynd och svar på frågeställningen.
-
Referenser – alla källor du använt.
-
Bilagor – extra material som inte är nödvändigt i texten.
1️⃣ Teori
Syfte:
Teoridelen ger bakgrund och visar att du förstår ämnet. Den används också för att analysera resultaten senare.
Tips för teoridelen:
-
Beskriv tidigare forskning – vad har andra forskare sagt om ämnet?
-
Presentera begrepp och modeller som är relevanta för din frågeställning.
-
Koppla alltid teorin till din egen frågeställning.
Exempelstruktur:
-
Introducera huvudbegrepp.
-
Redogör för olika teorier/forskning inom området.
-
Visa kopplingen mellan teorin och din frågeställning.
2️⃣ Metod
Syfte:
Metoddelen förklarar hur du gått till väga för att samla in och analysera information.
Vanliga delar:
-
Val av metod: kvalitativ (intervjuer, observationer) eller kvantitativ (enkäter, statistik).
-
Urval: vilka personer/data har du valt och varför?
-
Genomförande: steg-för-steg hur du samlat in information.
-
Etiska överväganden: exempelvis anonymitet, samtycke.
3️⃣ Empiri/Resultat
Syfte:
Här presenterar du fakta och data som du samlat in, utan att tolka dem (tolkningen kommer i analysen).
Tips:
-
Använd tabeller, diagram eller citat för att tydliggöra resultaten.
-
Dela upp i tydliga rubriker för olika teman eller frågeställningar.
-
Skriv objektivt – visa vad som framkommit, inte vad du tycker.
4️⃣ Analys/Diskussion
Syfte:
Här tolkar du resultaten och kopplar tillbaka till teorin.
Tips:
-
Jämför dina resultat med tidigare forskning.
-
Diskutera möjliga orsaker till resultatet.
-
Lyft fram begränsningar och styrkor i din studie.
-
Koppla alltid tillbaka till frågeställningen: “Vad betyder detta för min fråga?”
1️⃣ Slutsats
Syfte:
Slutsatsen sammanfattar vad du har kommit fram till, baserat på din analys.
Tips:
-
Svara tydligt på din frågeställning.
-
Lyft fram de viktigaste resultaten utan att ta upp ny information.
-
Skriv kort och koncist – 1–2 stycken räcker ofta.
Exempelstruktur:
-
Sammanfatta huvudresultaten.
-
Koppla resultaten till teorin/forskningen.
-
Eventuella förslag på fortsatta studier eller praktisk betydelse.
2️⃣ Referenser
Syfte:
Referenser visar vilka källor du har använt och ger din uppsats trovärdighet.
Tips:
-
Följ den stil som din skola/ämne kräver (APA, Harvard, osv.).
-
Källorna i texten ska alltid finnas med i referenslistan och vice versa.
-
Källor kan vara böcker, artiklar, rapporter eller pålitliga webbplatser.
3️⃣ Praktiska skrivtips
-
Tydlig struktur: använd rubriker för varje del (Teori, Metod, Empiri, Analys, Slutsats).
-
Korta stycken: 3–5 meningar per stycke gör texten lättläst.
-
Koppla alltid tillbaka: varje del av uppsatsen ska tydligt hänga ihop med frågeställningen.
-
Språk och form: korrekt stavning och grammatik ger högre trovärdighet.
-
Läs igenom flera gånger: helst på papper eller med text-till-tal för att hitta fel.
