Högskola – begrepp från A till Ö

Känner du dig vilse bland alla nya ord och uttryck som förekommer på högskolan? I så fall är du långt ifrån ensam. När du börjar studera dyker det snabbt upp begrepp som kåren, nation och akademisk kvart – och då är det inte alltid lätt att förstå vad de faktiskt betyder.

Därför har vi tagit fram denna ordlista, just för att du som ny student ska kunna orientera dig lättare. Genom att förklara de vanligaste begreppen, från A till Ö, vill vi göra övergången till högskolestudier så smidig som möjligt.

Dessutom är listan utformad för att vara lätt att använda. Oavsett om du precis börjat plugga eller bara vill fräscha upp minnet, kan du snabbt hitta det du söker. På så sätt slipper du gissa vad olika termer innebär, och du kan istället fokusera på det som är viktigt – dina studier och studentlivet i stort.

Sammanfattningsvis hoppas vi att denna guide blir ett stöd under dina första veckor. Så läs vidare, och låt orden guida dig genom högskolans värld.

För att göra det enklare för dig som ny student har vi samlat vanliga högskoleord från A till Ö. Här nedan får du en lättförståelig ordlista som hjälper dig att komma in i studentlivet snabbare.

Här kommer listan med begrepp på högskola:

A

Akademisk kvart
När föreläsningen egentligen ska börja klockan 10, räknar man ibland med att den i praktiken startar 15 minuter senare — detta brukar kallas akademisk kvart. För dig som ny student innebär det därför att du först bör dubbelkolla schemat, eftersom den här traditionen inte längre alltid tillämpas.

Avhandling
När du genomför en avhandling tar du ett större ansvar för en vetenskaplig skrift. Du gör det exempelvis i samband med licentiat‑ eller doktorsexamen. Därmed visar du att du klarar att självständigt behandla ett forskningsämne.

B

Basår
Om du saknar behörighet till vissa tekniska eller naturvetenskapliga program, kan ett basår vara lösningen. Dessutom får du därigenom chansen att läsa in det som saknas. När du har genomfört basåret finns ofta platsgaranti till vissa program.

Betyg
Sedan 2007 använder de flesta svenska universitet en sjugradig betygsskala: A till F (där F är underkänt). Genom att förstå skalan vet du vad som krävs för att nå godkänd nivå.

C

Centrumbildning
En centrumbildning är en specialiserad arbetsenhet vid ett lärosäte och fokuserar på forskning eller utbildning inom ett specifikt område. Den kan exempelvis vara knuten till en institution och ofta är den verksam genom uppdrag eller projekt.

CSN
När du studerar och söker ekonomiskt stöd, hamnar du i kontakt med Centrala studiestödsnämnden (CSN). De beslutar om och betalar ut studiemedel — och därför behöver du känna till hur deras regler fungerar, särskilt angående studietakt och inkomstgränser.

D

Dekanus
Dekanus leder fakultetsnämnden och ansvarar för samordning av utbildning och forskning inom en fakultet. På så vis fungerar hen som en brygga mellan ämnen och administrativt ansvar.

Delkurs
När du läser en kurs kan den bestå av flera delkurser. En delkurs har inte egen kursplan och ger inte ett separat kursbevis — och därför betraktas den som en del av en större helhet.

Disciplin
En disciplin är ett vetenskapsområde med gemensamma frågeställningar och forskningsmetoder, till exempel sociologi eller kemi. Därför fungerar disciplinen som en ram för hur forskning och undervisning organiseras.

Disciplinnämnd
Om du skulle bryta mot högskolans regler — exempelvis använda otillåtna hjälpmedel eller störa undervisningen — behandlar en organ som disciplinämnd frågan och fattar beslut om åtgärder.

Distanskurs
För dig som inte kan vara på plats varje dag kan en distanskurs vara ett bra alternativ. I en sådan kurs sker undervisningen huvudsakligen på distans, ofta kompletterad med några fysiska träffar.

Doktor
Den som genomgått forskarutbildning och avlagt doktorsexamen bär titeln doktor. Detta innebär alltså att personen har nått högsta akademiska nivå.

Doktorsavhandling
När du skriver din doktorsavhandling genomför du originalforskning och presenterar och försvarar arbetet offentligt. Därmed visar du både dina kunskaper och din förmåga att bidra till forskningen.

Doktorsexamen
För att få doktorsexamen krävs forskarutbildning samt doktorsavhandling om minimalt 120 högskolepoäng. Endast då får du använda titeln doktor formellt.

E

Examen
När du slutför en utbildning och uppfyller alla krav, får du examen. Ofta får du också en titel, till exempel filosofie magister eller civilingenjör, och därför bör du tydligt förstå vad din examen innebär.

Examinator
Examinatorn är läraren som ansvarar för att bedöma dina prestationer i kursen. Det är alltså personen du möter vid slutlig prövning — och därför kan det vara bra att känna till hen redan från början.

F

Fakultet
En fakultet samlar närliggande ämnesområden, såsom humaniora eller naturvetenskap, och inom dessa bedrivs både utbildning och forskning. Därför är din fakultet ofta det första administrativa steget när du börjar en utbildning.

Forskarutbildning
Om du vill vidareutbilda dig efter grundnivå, går du en forskarutbildning. Den bygger på tidigare högskolestudier och omfattar eget forskningsarbete och avhandling – vilket kräver engagemang och självständighet.

Föreläsning
Vid en föreläsning presenteras ett ämne muntligt av en lärare eller expert framför studenter. Därför utgör den en viktig undervisningsform, särskilt när du ska förstå nya teorier eller ämnen.

G

Gasque
En gasque är en typisk studentfest med middag, tal, sång och dans. Dessutom brukar den följa studenttraditioner — och därför bidrar den till gemenskap och studentkultur.

Grundforskning
När forskningen syftar till att öka vår kunskap utan direkt tanke på tillämpning, kallar vi det grundforskning. Den fungerar som basen för framtida tekniker, behandlingar eller upptäckter.

Grundutbildning
Grundutbildning är den första delen av högre studier och ger en bred akademisk grund. Efter denna nivå kan du gå vidare till fördjupad utbildning eller specialisering.

H

Halvfartskurs
Om du väljer att studera på halvfart, läser du ungefär 50 % av heltid och får därmed mer tid för arbete eller fritid. Därför kan det vara ett bra alternativ om du kombinerar studier och annat.

Handledare
En handledare ger dig råd, stöd och vägledning när du skriver uppsats eller examensarbete. Genom att samarbeta med handledaren ökar du chanserna för ett bra resultat.

Helfartskurs
Vid helfart studerar du 100 %, vilket normalt motsvarar 30 högskolepoäng per termin. Därför kräver helfart god planering och tid för studier.

Högskola
En högskola erbjuder högre utbildning och forskning efter gymnasiet. I jämförelse med universitet kan forskningsdelen vara mindre omfattande, men utbildningarna är liknande.

Högskoleexamen
Om du har studerat minst två år på heltid (120 högskolepoäng) och uppfyllt utbildningens krav, kan du erhålla en högskoleexamen. Utformningen bestämmer den högskola du går vid.

Högskoleprovet
Högskoleprovet är ett frivilligt prov som man kan skriva för att öka sina chanser att komma in på utbildning. Det ges två gånger per år, och du kan göra det flera gånger – vilket gör det flexibelt.

I

Institution
Institutionen är en organisatorisk enhet vid universitet eller högskola som ansvarar för undervisning och forskning inom ett specifikt ämnesområde.

J

Jobb
Många studenter väljer att arbeta extra under studietiden. Se dock upp med CSN:s inkomstgränser – om du tjänar för mycket kan det påverka ditt stöd.

K

Kandidatexamen
Kandidatexamen kräver minst 180 högskolepoäng. Av dem ska minst 90 poäng höras till huvudämnet och dessutom ingår en uppsats om 15 poäng.

Kurs
En kurs är en grundläggande del inom din utbildning. Den har en bestämd omfattning, mål, innehåll och examinationsform.

Kursplan
I kursplanen står kursens syfte, mål, innehåll, förkunskapskrav och hur du blir bedömd. Den fungerar som en guide för både dig och läraren.

Kursutvärdering
Efter avslutad kurs får du ofta fylla i en kursutvärdering. Genom att ge feedback bidrar du till att förbättra kursen och undervisningen framöver.

Kåren
Studentkåren verkar för studenternas intressen och fungerar som talare i utbildnings- och sociala frågor. Sedan 2010 är medlemskap frivilligt.

L

Ladok
I Ladok registreras alla dina studieresultat och kursregistreringar. Du loggar in för att se dina betyg, kurser och status.

Läsår
Ett läsår omfattar cirka 40 veckor och består av två terminer – hösttermin och vårtermin – där både undervisning och examination pågår.

M

Magisterexamen
För att ta en magisterexamen behöver du först ha en kandidatexamen. Därefter läser du 60 högskolepoäng, varav minst 30 i huvudämnet. Av dem ska minst 15 poäng bestå av ett examensarbete.

Mentor
En mentor är en erfaren person, ofta en lärare eller forskare, som hjälper dig med studieval, karriärvägledning och utveckling.

N

Nation
Nationer är studentföreningar, främst vid universitet i Uppsala och Lund. De arrangerar sociala aktiviteter, fester och erbjuder ofta studentboende och andra förmåner.

O

Omtentamen
Om du inte klarar en tenta får du vanligtvis en chans att göra en omtenta. Det ger dig möjlighet att visa dina kunskaper på nytt.

Opponent
Vid uppsatsförsvar granskar opponenten ditt arbete kritiskt. Hen ställer frågor och ger synpunkter som du besvarar i diskussionen.

P

Pedagogik
Pedagogik är läran om undervisning och lärande. Den granskar hur människor utvecklas och tar emot kunskap – både i utbildning och i vardagen.

Platsgaranti
När en kurs har platsgaranti tar den emot alla behöriga som anmäler sig i tid. Du behöver alltså inte konkurrera om en plats.

Professor
En professor innehar den högsta lärartjänsten vid universitet eller högskola. Personen bedriver forskning, undervisar och ofta också handleder forskarstuderande.

Q

Quarnevalen
Quarnevalen är ett stort, färgsprakande studentevenemang i Stockholm. Tillsammans med exempelvis Lundakarnevalen och Forsränningen tillhör den svenska karnevalstraditioner.

R

Registrering
När du blivit antagen till en kurs måste du registrera dig för att delta formellt. I regel gör du detta via ditt studentkonto eller Ladok.

Registrator
Registratorn ansvarar för att ta emot, hantera och arkivera offentliga dokument vid universitet, högskolor och myndigheter.

Rektor
Rektorn är chef för universitetet eller högskolan och ansvarar för att leda verksamheten tillsammans med styrelsen.

S

Seminarium
Vid ett seminarium diskuterar du och dina kurskamrater vetenskapliga texter eller frågor i mindre grupp. Alla deltagare förväntas aktivt delta.

Sittning
En sittning är en formell middag inom studentvärlden – med tal, sång, traditioner och ofta ett gott humör.

Studierektor
Studierektorn leder och samordnar utbildningen på institutionen. Denne fungerar ofta som kontaktpunkt för kursfrågor.

Studietakt
Studietakt visar hur snabbt du läser, till exempel helfart (100 %) eller halvfart (50 %). Takt påverkar hur många poäng du klarar per termin.

T

Tentamen (tenta)
En tenta är ett prov som mäter hur väl du behärskar kursens innehåll. Den kan vara skriftlig, muntlig eller digital.

Termin
Läsåret består av två terminer – hösttermin och vårtermin – vardera cirka 20 veckor. En termin på helfart ger 30 högskolepoäng.

Tvärvetenskap
Tvärvetenskap handlar om att kombinera olika ämnesområden för att angripa komplexa problem från flera håll.

U

Universitet
Ett universitet är en högre lärosäte som kombinerar utbildning och forskning inom många områden. Det har ofta ett större ansvar för forskning än en högskola.

Universitetsbibliotek
Universitetsbiblioteket tillhandahåller böcker, databaser, studieplatser och handledning i informationssökning för studenter och forskare.

Utbildningsledare
Utbildningsledaren ansvarar för ett program eller ämnesgrupp. Hen planerar och utvecklar utbildningens innehåll och mål.

Utbildningsnämnd
Utbildningsnämnden hanterar frågor om utbildning inom en del av fakulteten – till exempel kurs- och programstruktur.

Utbildningsplan
Utbildningsplanen beskriver hur programmet är uppbyggt över tiden – omfattning, kursordning, förkunskapskrav och mål.

Utbildningsprogram
Ett utbildningsprogram är en samling kurser sammansatta för att leda till en viss examen, ofta med tydlig yrkesinriktning.

V

Vetenskapsområde
Sedan 1999 delas högre utbildning och forskning in i fyra vetenskapsområden: humaniora och samhällsvetenskap, teknik, naturvetenskap och medicin.

X

X-jobb
X-jobb är en vardaglig benämning för examensarbete. Det syftar på det stora avslutande arbete som ofta krävs för att få examen.

Y

Yrkesexamen
När en utbildning leder till ett specifikt yrke – exempelvis lärare, sjuksköterska eller ingenjör – kan du ta en yrkesexamen som erkänns i yrkesrollen.

Z

Zzz
Detta roliga ord leder oss till vikten av sömn. När du sover tillräckligt är du mer alert – särskilt under långa föreläsningar och skrivperioder!

Å

Ångest
Ångest före tentor och deadlines är vanligt. Men om du förbereder dig väl och följer en plan, minskar du risken för stress. Självklart finns studenthälsan där för stöd om det behövs.

Ä

Ärlighet
Ärlighet inom akademin är grundläggande. Fusk och plagiering skadar dig själv och andra. Förra året stängdes flera studenter av för regelbrott, och många lärosäten använder program för att upptäcka kopiering.

Ö

Överliggare
En överliggare är någon som är registrerad vid ett universitet eller högskola under lång tid utan att slutföra sin examen. Genom att sätta upp delmål och struktur kan man få fart på sina studier igen.

Läs även: Examensarbete och Ord och begrepp i universitetsvärlden